Igår spenderade jag en stor del av min dag med dig. Du är världens bästa killkompis. Jag kan snacka om allt med dig. Jag är glad att jag har dig. Guld värd.
Väl framme i Malmö träffade jag en annan person. Hur kommer det sig att vi alltid träffas på Centralen? ...vår hemliga mötesplats. Karla, vi behöver kärlek sa du på det ärligaste sättet man kan säga det på. Herregud, vad jag gillar dina smilegropar.
Jag gick vidare mot busshållplatsen, medan jag tänkte på vårt samtal...och vem får jag syn på där? Jo, DIG! Du var nyss hemkommen från Egypten och var brun som den godaste marabouchokladen.
Ibland känns det som att vi ständig är på resande fot. Vi är ständigt på väg mot bestämda mål. Vi kanske borde stanna upp now and then och börja leva i nuet.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment